tisdag 27 april 2010

Nej tårarna var inte slut det märkte jag när jag hacka en lök.
Det är tur att man kan se vissa ljusglimtar i dessa stunder.
Men gud vad jag saknar dig gubben.

Satt mig ej tillgänglig nu i ett par dar, det går inte att jobba nu, sov knappt en blund inatt & så har jag det där jäkla personliga brevet som ska skrivas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar