Hem

Överallt men bara inte hemma. Det kryper i hela kroppen när jag svänger och ser huset, det skär i mig när jag närmar mig platsen och inte ser några bromsspår, jag blir förbannad och arg, jävla blinda kärringjävel öppna ögonen för helvete, men så lugnar jag ner mig, det är lätt hänt, kan hända alla, hon är en snäll människa, hon la honom till kanten och ringde och knacka dörr. Jag parkerar bilen och tar ett djupt andetag, ibland 100. Ska jag gå ut ur bilen, jag tror jag har glömt bort hur man gör. Sneglar bort mot valpen, kom igen, kom igen, kom ut. Nej just det, du finns inte längre. Öppnar bildörren, tittar igen, tänk om jag bara kunde få höra det dära sömniga mjauandet. Går upp mot huset, ber innerligt att du ska komma springandes i full nitti och sätta fälleben på mig, men det händer inte. Jag går fram till din grav, viskar tusen små stora ord och fortsätter mot dörren. Nu för tiden hinner jag först dit var gång. Jag öppnar och går in, vill egentligen inte stänga dörren men jag gör det ändå. Det är tomt och ensamt så jag går ut igen och sätter mig på trappen, hoppas och önskar så innerligt att du ska komma, vill så gärna kalla på dig men denna gången kommer du inte komma så det kommer nog göra för ont att kalla efter dig. Ibland tar jag mod till mig och går ner och hämtar posten, det gör ont när bilarna kör förbi så fort och jag är rädd att de ser mig gråta. Kanske ser dem inte mig heller när jag sitter där på huk och tittar på den vita rosen, kanske går jag samma väg som dig, kanske saktar dem ner då. Jag sliter mig därifrån, tar posten och går in, fortfarande inget mjauande och jag står fortfarande på mina ben. Först till trappen igen, vill fortfarande inte stänga dörren men jag gör det ändå. Kan inte vara i köket för allt påminner om dig, kan inte vara i badrummet för allt påminner om dig, kan inte vara i vardagsrummet, eller i trappan, hallen, sovrummet, gästrummet, källaren, kan inte vara i huset för allt påminner om dig, kan inte göra något för allt påminner om dig, kan inte existera för allt påminner om dig.
Min älskade pojke, du har 6 dagar kvar på din ögonsalva, kom hem nu.